Som mamma eller pappa?
Antonio och jag är upp, han vaknade halv åtta.
Så jag fixade jag lite välling och äpple åt honom så jag kunde få vila lite till men när jag kom till soffan hittade jag min man sovades där.
Iallafall så har jag tänkt på en sak.
Är det vanligt att barnen blir som föräldrarna var i skolan?
Jag menar om man kollar på vissa föräldrar så kan man förstå att barnen är som dom är.
Men ibalnd ser man ju inte så väljer barnen själva då?
Nu förtiden tycker jag att det verkar vara ganska tufft att gå i skolan.
Som vanligt är man ju antingen cool, tönting eller bara vanlig.
Men om man är cool så börjar man supa tidigare ha sex tidigare och allt sådant.
Så har det väl varit länge men jag menar nu har 13 åringar sex och super sig fulla.
Jag vill absolut inte att han blir sån.
Hur gör man så att ens barn inte blir så?
Jag har aldig varit sån och det är jag glad för, hade inte sex förens jag var 17 år och det är inget jag ångrar.
Men min man var helt tvärt om så kommer Antonio bli som jag eller min man eller något mitt imellan?
Vet inte riktigt hur jag ska formulera orden men ni kanske förstår vad jag menar.
Nu kanske det här blev lite konstigt skrivet men nå förstår kanske vad jag menar.
Herre dud vad folk misstolkar allt jag skriver, jag sa inte att alla 13 åringar är sånna men det är faktiskt ganska vanligt.
Dessutom sa jag aldrig att jag vill att Antonio ska bli som jag eller sin pappa menar bara att jag inte vill att ha ska supa och ha sex när han är 13 år.
Det där kan man aldrig förutspå.. Jag tror att sånt beteende beror på vilka barnen umgås med och lite med hur föräldrarna var. Man berättar ju oftast inte när man själv förlorade oskulden, om man var cool eller inte för sina barn i 12-13årsåldern.
Jag tror på umgänge, hur de är socialt och vart man bor.
Lycka till på UL : ) Har du ingen magbild?
hur gör man så att ens barn inte blir sån?
alla 13 åringar super inte och har sex. det är faktist ganska få som gör det. allt ni som föräldrar kan göra är att älska ert barn och tro på ert barn och ge ert barn kärlek och självrespekt. barn är ingen kopia av sina föräldrar. barn är människor i behov av vägledingn och kärlek. jag tor det är så här. och bara man tror på sig själv som förälder.
jag tror att det bästa du kan göra är att ha ett "öppet förhållande" med honom.. alltså förbjud honom inte att gå ut och ha inte för strikta regler, utan förklara bara vart gränserna går och visa att du litar på honom :> talat från en sextonåring alltså ;> haha
