Nästan nästan

Jaha nu har jag inte skrivit på ett tag,
min man och Antonio har varit lite sjuka och jag har precis blivit det så jag ska snart sova.

Dagen började inte så bra, jag vaknade och hade världens ångest.
Mamma och jag var nämligen och kollade på en skola i går, ett gymnasium.
Man kan ta med sig sitt barn ditt så det är ju bra, vi var och pratade med syon och rektorn.
Jag är igentligen för gammal för att börja på gymnasiet men dom gjorde ett undantag.
Allt lät jätte bra och jag ville vekligen börja där.
Men i morsen när jag vaknade så känndes det bara jobbigt ,
tänk om dom andra mammorna inte gillar mig  så får jag inga kompisar.
Det är bara 6 andra mammor i klassen.
Men typ så länndes det som att vi kanske inte har något gementsamt.
Eller om inte deras barn inte gillar Antonio.
Jag vet inte det känns bara jätte jobbigt nu när jag tänker på det.
Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra.

Det som fick mig att glömma det var att Antonio tog sina första steg i dag, och han har ställt sig upp själv flera gånger och stått själv jätte länge.
Jag blev så glad att jag nästan började gråta för man såg på Antonio att han kännde sig duktigt, han blev så glad.
Varje gång han kunde stå själv så skrek han ett glädje skrik och klappade händerna, så jag gjorde sama sak.
Gud va jag älskar honom han är så fin, helt underbar.
Så om några dagar kanske han kan gå.

Efter att han varit så duktig åkte vi till farsta och åt lite sushi vi skulle igentligen shoppa lite men  vi hittade inget.
Sen har vi inte gjort så mycket mer i dag.




Kommentarer
Postat av: Jilina

Så söt blogg du har :)

2009-04-23 @ 21:26:18
URL: http://www.jilina.se
Postat av: theodorsmamma

Sådär får du inte tänka...Det kommer gå jätte bra i skolan:)

2009-04-28 @ 09:03:25
URL: http://sussiem.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0