Dag 08 – Ett ögonblick

Oj oj det här var svårt, finns så mycket ögonblick som förändrart mitt liv.

Jag var 10 högts 11.
Mamma sa till min syster och mig att vi skulle sätta oss ner i soffa för det var en sak hon ville berätta.
Innan hon ens öppnade munnen ville jag bara börja gråta jag visste att det var något hemskt.
Minns inte riktigt vad hon sa men jag tror hon sa " Jag vet inte hur jag ska berätta det här men jag"
hon blev avbruten av min min syster som sa " du behöver inte säga det jag vet, du har cancer"
Det var som ett hårt slag i magen jag ville bara försvinna, ville bara springa därifrån och låtsas som ingenting.
Jag tror inte att någon av oss grät men alla ville nog det.
Bröstcancer var det sa mamma.
Min syster försökte spela oberörd och mamma försökte förklara vad som skulle hända nu med oss och mamma.

Mamma berättade att vi skulle få bo hoss Maya och hennes mamma medans hon var på sjukhuset,
det är allt jag minns från den dagen.

Jag har gått igenom mycket i mitt liv men det här var det värsta i mitt liv.
Min mamma min älskade mamma, vad skulle hända nu skulle hon överleva, hur snabbt skulle det här gå.

Mamma klarade sig tur var men tiden när hon låg på sjukhus var så hemsk, jag var så ledsen och jag berättade det inte för någon av mina kompisar i skolan.
Det absolut värsta var att se mamma så sjuk, behandligen som fick henne att spy hela tiden och när hon tappade håret, uch jag minns när det hände första gången.
Mamma stod i badrummet och tvättade håret och plötsligt så lossnade det massa massa hår och jag såg verkligen skräcken i mammas ögon.

Kommentarer
Postat av: ALICE

Ställ gärna en fråga i min frågestund, alla som frågar blir länkade!

http://aliiceviktoria.blogg.se/2010/november/jag-vill-veta-vad-ni-vill-veta.html

2010-11-30 @ 17:29:27
URL: http://aliiceviktoria.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0