Prinsen & Prinsessan

Min lilla tjej blir bara duktigare och duktigare så nu tycker jag verkligen att tiden ska stanna lite.

Hon kan nu vända sig ordenligt från mage till rygg och från rygg till mage.
Hon försöker krypa hon lyckas få upp rumpan lite när hon ligger på mage och så puttar hon nästan ifrån med fötterna.
När hon legat på golvet i dag såg vi att hon sparkar så hårt med tån på golvet att det blivit ett sår :(
Fast hon hade inte ont.

Jag tycker detär coolt att det har hänt så mycket bara under två dagar så snabbt gick det nog inte med Antonio han lärde sig nog en sak i taget.

För er som inte vet det så är Isabel född 7 veckor förtidigt så även om hon blir 8 månader nu på lördag så räknas hon som 6 månader i utveckligen.

Annars så har jag och ungarna hoppat Bel har hoppat hopp gunga och jag och Antonio hoppade bredvid haha det var jätte jobbigt men jag orkade längre än Antonio men Bel orkade längst.

Imorgon åker ungarna och jag med mamma och Lima till landet ska bli jätte skönt så man slipper sitta inne i stan och ha tråkigt.
Båda ungarna behöver vara ute mycket och eftersom att vi har ett(två) hus och en stor tomt så är det helt perfekt.
Antonio kanske vågar bada i sin pool också.

Vet inte hur länge vi blir borta några dagar högst men jag ska så klart blogga från landet också.


Åh att lyssna på slipping through my fingers
när man kollar på sina små pluttar är inte bra haha jag skulle kunna börja gråta :P
Utsäkta att jag tjatar men tiden går för snabbt!!

Antonio har blivit så duktig på att prata att det är sjukt och han är så duktig han vill hjälpa till med allt med Bel att städa att laga mat.
Hans nya favorit är mumin och han tyckte ju att mumin var jätte rolig så nu tjatar han om mumin pappa när han ramlar :D
Han vägrar gå utan blöja och han älskar att ge mig en massa pussar och kramar.

Älskar mina barn så mycket att det är läskigt, trodde aldrig att man kunde älska någon så här mycket och för att inte tala om hur vackra säta underbara dom är!
Helt perfekta och oskyldiga.

Varje sekund och minut är dyrbar och inget vill få mig att missa tiden jag har med dom.
Alla säger ju att man måste kunna vara Bara Anna också men jag är inte bara Anna jag är alltid mamma även när inte mina barn är med så är jag alltid deras mamma och dom är det viktigast i hela mitt liv.
Att göra saker för mig själv är inte viktigt eftersom att jag mår bäst när jag är med mina barn.

Jag är ingenting utan mina barn och visst det kan en del tycka är konstigt men så är det tack vara mina barn sitter jag här idag som en glad människa.

Vilket leder till

Svår fråga jag menar självklart skulle jag stötta mina barn när det gäller nästan allt men om någon av mina barn men om det skulle handla om något som skulle kunna skada mina barn på något sätt skulle jag inte kunna stötta dom i det valet.
Men jag skulle alltid finnas där för mina barn vad dom än gör.