Uch

Idag lämnade både jag och min man Antonio på dagis.
Dom dagarna min man lämmnat honom så har Antonio bara blivit lite ledsen, men eftesom att han är så mammig så visste jag att det skulle bli värre i dag.
Därför tvingade jag min man att följa med :D
Så klart blev Antonio jätte ledsen och jag klarar verkligen inte av sånt så jag började också gråta :P
Det skär verkligen i mitt hjärta att se min lilla bebis gråta och sträcka armarna efter mig.
Och jag kan nu inte påstå att det är för hans bästa, och att det inte skadar honom, för så tycker jag inte.
Om vi var rika så skulle jag lätt vara hemma med honom.
Men nu ska ju han få vara ledig varje fredag så det känns bra :)
Nu ska jag laga middag hej så länge

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0