Prinsen & Prinsessan

Jaha igentligen hade vi inte tänkt att berätta för våra familjer att vi vänatar smått igen.
Men idag bestämde min man att vi skulle det, så jag sa visst men då får du ringa och berätta det.
Så sagt och gjort, han ringde till sin mamma först.
Hon blev ganska glad men samtidigt sa hon att hon blev lite orolig.
Senare på kvällen ringde han till min mamma som bara sa
-Ja förstod nästan det.
Sen skrev jag till min syster på Fb och berättade, hon sa grattis men kan inte direkt påstå att hon blev glad.
Hon sa också att hon också nästan förstod det.

Tycker det är lite konstigt att dom säger så, menar bara för att jag har sagt att jag vill ha flera barn och att det inte ska vara så stor ålderskillnad så då betyder det alltså för dom att vi skulle ha en till bebis direkt!?

Så det känns ganska surt!
Tycker faktiskt att antingen blir man glad eller så håller man käften.
Jag vet att dom är oroliga vi behöver inte höra det om och om igen!
Så nu känns det lite som att det hade varit bättre att inte säga något.
Men så länge dom inte säger att jag ska göra abort så är det väl ganska lungt.

Sen tänkte jag på en annas sak jag är ju bara i vecka 8 än så länge så man vet ju inte riktigt,
men om jag nu skulle få missfall skulle dom då bli "glada" då?
Då får dom ju som dom vill.

Det känns ganska ledsammt att dom som faktiskt blev glada är våran gammla barnmorska och min kompis.
Att inte ens egen familj kan bli glad och sen efter ett tag när chocken är över att dom bara antar att jag ska vara som vanligt och låta dom vara med min bebis och vara jätte glad.
Det svider mer än vad man kan tro att folk inte kan bli glada.