Gift? Ja visst!
Igår fick jag en fråga från en annan ung tjej som också är gift.
Hon frågade mig varför jag gifte mig ung.
Så jag tänkte berätta det och hur det gick till.
För det första så kan jag inte påstå att jag själv tycker att jag är ung, även om nu alla andra tycker det.
Ja varför?
Jag är inte en sån tjej och har aldrig varit en sån tjej som håller på med massa killar,
man kan väl säg att jag väntat på den rätt och när jag träffade Calle så visste jag att han var den rätta.
Vi förlovade oss efter tre eller fyra månader och efter nio månader blev jag gravid alltså i agusti.
Jag måste också säga att jag skulle aldrig skaffa barn med någon jaginte älskar eller hade tänt att gifta mig med!
Innan jag blev gravid hade vi inte pratat om när vi skulle gifta oss,
men jag sa redan i september att jag ville att vi skulle gifta oss innan han föddes, då sa calle att han trodde aldrig att vi skulle hinna planera det innan.
Så pratade vi inte mer om det så en dag i december när han hade varit hemma hoss sin mamma sa han till mig att han hade pratat med henne om bröllop.
Eftersom att hon trodde att vi kunde fixa det så bestämde vi oss för att vi skulle det.
Då var det mindre än fyra månader kvar,
först tänkte vi januari men det var för snabbt sen mars men det skulle bara vara jobbigt att vara hög gravid, så vi bestämde att Februari blev bra.
Vi fick ett datum, det blev Lördagen den 16.
Först tyckte min mamma att det bara skulle vara ett litet bröllop medans calles mamma tyckte att det skulle vara stort, villket vi också tyckte så det fick det bli.
Eftersom att våra mammaor betalade så fick vi inte bestämma allt.
Min man tyckte att jag blev en bridezilla.
Det var massa saker som jag blev förbannad över för att jag inte fick saker på mitt sätt.
Det första som hände var.
Eftersom att jag var gravid tyckte min mamma att det inte var någon ide att köpa en ny klänning, så hon fixade en lånad. Först blev jag arg men sen tänkte jag attdet är lite onödigt att köpa en ny och sen behöva sy om den för magens skull. Men det blev tillsist en fin klänning.
Det andra.
Calle har en lilla syster som är 13 som jag inte gillar.
Men eftersom att det är hans lillasyster så var hon tvungen att vara med, klart att hon skulle vara med på bröllopet men sen var hon tvungen att vara med när vi gick upp till (grejen där man står)
Villket jag verkligen inte vill, men tillsist fick dom som dom ville.
men inte nog med det,
mina brudtärnor skulle ha likadana klänningar och hon skulle också ha det men det hade hon inte.
Hon hade köpt en lila klänning som verkligen inte var lik dom andras, fy fan va arg jag blev
men hennes mamma skyllde på att hon är så lite så det är svårt att hitta en likadan, in my as.
Det är bara att gå till samma affär och köpa en.
Men en engång fick dom som dom ville.
sen var det en massa mera saker. Villket jag inte orkar skriva om.
Men tillsist fick vi vårat bröllop
Kyrkan
Egen fotografen (kusin)
Middag tre rätters
Dansen.
Vi sov på hotell.
Alla jag älskar och tycker om var där, utom Antonios gudmor som var i afrika just då.
Jag älskar min man näst mest av allt i världen och kommer alltid göra det.
Antonio kommer så klart på första plats.
För mig är bröllop heligt eller vad man ska säga, vilket vi båda tycker och även om vi bråkar en del så
kommer vi aldrig skilja oss. Även om han dör kommer jag aldrig gifta om mig. Jag kommer alltid vara hans fru!
Nu har jag hoppat över massa saker det är bara för att kl är så mycket och jag orkar inte skriva detaljer.
Har iallafall tagit med det mesta.
Hon frågade mig varför jag gifte mig ung.
Så jag tänkte berätta det och hur det gick till.
För det första så kan jag inte påstå att jag själv tycker att jag är ung, även om nu alla andra tycker det.
Ja varför?
Jag är inte en sån tjej och har aldrig varit en sån tjej som håller på med massa killar,
man kan väl säg att jag väntat på den rätt och när jag träffade Calle så visste jag att han var den rätta.
Vi förlovade oss efter tre eller fyra månader och efter nio månader blev jag gravid alltså i agusti.
Jag måste också säga att jag skulle aldrig skaffa barn med någon jaginte älskar eller hade tänt att gifta mig med!
Innan jag blev gravid hade vi inte pratat om när vi skulle gifta oss,
men jag sa redan i september att jag ville att vi skulle gifta oss innan han föddes, då sa calle att han trodde aldrig att vi skulle hinna planera det innan.
Så pratade vi inte mer om det så en dag i december när han hade varit hemma hoss sin mamma sa han till mig att han hade pratat med henne om bröllop.
Eftersom att hon trodde att vi kunde fixa det så bestämde vi oss för att vi skulle det.
Då var det mindre än fyra månader kvar,
först tänkte vi januari men det var för snabbt sen mars men det skulle bara vara jobbigt att vara hög gravid, så vi bestämde att Februari blev bra.
Vi fick ett datum, det blev Lördagen den 16.
Först tyckte min mamma att det bara skulle vara ett litet bröllop medans calles mamma tyckte att det skulle vara stort, villket vi också tyckte så det fick det bli.
Eftersom att våra mammaor betalade så fick vi inte bestämma allt.
Min man tyckte att jag blev en bridezilla.
Det var massa saker som jag blev förbannad över för att jag inte fick saker på mitt sätt.
Det första som hände var.
Eftersom att jag var gravid tyckte min mamma att det inte var någon ide att köpa en ny klänning, så hon fixade en lånad. Först blev jag arg men sen tänkte jag attdet är lite onödigt att köpa en ny och sen behöva sy om den för magens skull. Men det blev tillsist en fin klänning.
Det andra.
Calle har en lilla syster som är 13 som jag inte gillar.
Men eftersom att det är hans lillasyster så var hon tvungen att vara med, klart att hon skulle vara med på bröllopet men sen var hon tvungen att vara med när vi gick upp till (grejen där man står)
Villket jag verkligen inte vill, men tillsist fick dom som dom ville.
men inte nog med det,
mina brudtärnor skulle ha likadana klänningar och hon skulle också ha det men det hade hon inte.
Hon hade köpt en lila klänning som verkligen inte var lik dom andras, fy fan va arg jag blev
men hennes mamma skyllde på att hon är så lite så det är svårt att hitta en likadan, in my as.
Det är bara att gå till samma affär och köpa en.
Men en engång fick dom som dom ville.
sen var det en massa mera saker. Villket jag inte orkar skriva om.
Men tillsist fick vi vårat bröllop
Kyrkan
Egen fotografen (kusin)
Middag tre rätters
Dansen.
Vi sov på hotell.
Alla jag älskar och tycker om var där, utom Antonios gudmor som var i afrika just då.
Jag älskar min man näst mest av allt i världen och kommer alltid göra det.
Antonio kommer så klart på första plats.
För mig är bröllop heligt eller vad man ska säga, vilket vi båda tycker och även om vi bråkar en del så
kommer vi aldrig skilja oss. Även om han dör kommer jag aldrig gifta om mig. Jag kommer alltid vara hans fru!
Nu har jag hoppat över massa saker det är bara för att kl är så mycket och jag orkar inte skriva detaljer.
Har iallafall tagit med det mesta.
Kommentarer
Postat av: Katarina
Känner igen det där att ALLT inte blev som man hade tänkt sig på sitt eget bröllop.
Men det är som du säger, viktigaste är att man älskar varandra och finns där för varandra. vink
Postat av: Sandra
åhh vad mysigt de va o läsa =)
Jag o min sambo ska gifta oss 19/6 så de e bara ett par veckor kvar. Men de ska bli underbart!
Har du nåt tips som jag ska tänka på??
Kram
Trackback
